NOFI – historiska nedskrivningsnivåer i U.S samt exponeringen mot nordiska bolånemarknaden.

Min forne kollega och duktiga bankskribent Kenny skrev ett inlägg här om dagen som kan klassas som obligatorisk läsning för motvikt i NOFI-debatten. Det hela ledde fram till att helgen spenderades framför Google och Twitter där frågorna i rubriken lyftes.

HISTORISKA NEDSKRIVNINGSNIVÅER I U.S

Frederal reserv har en fin sida över statistik på historiska nedskrivningar över bostads- och konsumtionslån. Consumer loans definieras som ”An amount of money lent to an individual (usually on a nonsecured basis) for personal, family, or household purposes”. Jag har dock hittat b.la. bil-lån i vissa jämförelser så det kan skilja sig lite mot den nordiska definitionen även om vissa kunder hos NOFI säkert köper en bil för lånet också.

Konsumtionslånen som helhet hade nedskrivningsnivåer runt 3 procentenheter innan finanskrisen (som också ledde fram till kraftiga fall på bostadspriser) och ökade max till strax under 7 procentenheter, eller ca 230 procent som mest i snitt. Kreditkortslånens nedskrivningar låg runt 4,5 procentenheter innan finanskrisen och ökade till max ~ 11 procentenheter eller ~250 procent i snitt.

Om vi jämför med bostadslån ”residential” (kommersiell har liknande utveckling) så hade nedskrivningarna låga tiondels procentenheter innan krisen och ökade max till ~ 3 procentenheter eller ~1000 procent i snitt.

Nedskrivningsnivåerna för bolån ökade alltså procentuellt mångdubbelt över nedskrivningarna för konsumtionslån. Slutsatsen jag drar av det är att hävstången för nedskrivningar i en kombinerad finans- och fastighetskris verkar hårdare mot traditionella banker än konsumtionsbanker. Det är dock oklart hur stor exponering konsumtionsbankerna har mot bolånemarknaden i U.S mot Norden. Men det verkar inte helt ovanligt med något som kallas ”secondary financing” som kan involvera konsumtionslån.

kredit
NOFI har en god marginal mot snittnedskrivningarna i U.S men det kommer att vara hög individuell varians bland de ingående aktörerna – många banker strök med i krisen. Siffrorna bör alltså tas med en nypa salt. De lägre nedskrivningarna efter krisen kommer troligen från hårdare regelverk, lägre arbetslöshet och att hushållens skuldkvot har minskat. 

http://www.tradingeconomics.com/united-states/households-debt-to-gdp

http://sv.tradingeconomics.com/united-states/unemployment-rate

De överlag högre nivåerna på nedskrivningar kan bero på att vi har lite hårdare regler för att återbetala lån i norden än i U.S till bankernas favör. Här får kunden betala av med framtida inkomster i 5 – 15 år om inte likvidering av tillgångarna räcker till för att återbetala. I U.S likviderar de kundens tillgångar men saknar åtaganden av framtida inkomster.

NOFI:s EXPONERING MOT DEN NORDISKA BOLÅNEMARKNADEN

Det råder nog ingen tvekan om att införandet av bolånetaket på 85 procent i Sverige och Norge kraftigt driver på efterfrågan på NOFI:s blancolån för att bostadsköpare skall ha råd med kontantinsatsen på 15 procent. NOFI rapporterar dock inte fördelningen på kundernas lån (vad jag vet) så jag spekulerar lite utifrån andra fakta hur viktigt det kan vara.

I artiklar som http://www.sydsvenskan.se/2016-11-06/svenskarna-lanar-mer-utan-sakerhet får man gärna intrycket att hela ökningen av konsumtionslån går till kontantinsatsen. Men som jag nämnde i del.1 av analysen innehåller konsumtionslån även lån utanför NOFI:s nischer som ”retail-lån” (betala på faktura, likt Klarna, samt ”leasing”). Iallafall retail-lånen har under tidsperioden ökat dramatiskt och även kreditkortslånen tar en bit av kakan.

Storleken på blacolånen fördelar sig på följande vis i Norden: ”The average loan size is NOK 150,000, SEK 98,000, DKK 69,000 and EUR 12,000 in respective markets”

I Sverige och Norge ligger som sagt kontantinsatsen på 15 procent medan den i Danmark ligger på 5 procent och Finland hade inte infört bolånetak när siffrorna ovan är inhämtade. Dock har Finland precis infört ett bolånetak på 95 procent för förstagångsköpare och 90 procent därefter.

Poängen är att det alltså ser ut att finnas en stor efterfrågan på blancolån som inte rör kontantinsatsen utan som spenderas på annat. Nordax delar med sig av sin fördelning ur ett fågelperspektiv där deras kunder lånar till 50 procent för att lösa befintliga lån och 50 procent för att investera i sin bostad (kontantinsats/renovering etc.) eller vanlig konsumtion. Det lär dock råda överlappning mellan de båda.

En annan faktor som talar emot att NOFI är extremt exponerade mot kontantinsatser är att de kapitalsvagaste kunderna (de yngsta) är underrepresenterade i lånestocken.

alder
Åldersfördelning bland NOFI:s låntagare i respektive land

Man kan såklart argumentera för att bostadsköparna hela tiden byter upp sig till ett dyrare och dyrare boende men har man ägt sin bostad över ett eller flera åldersspann i diagrammet har man gjort en mycket trevlig ekonomisk resa (bostadspriserna har mångdubblats) och sannolikt minskat sitt intresse för ett blancolån med hög ränta.

Däremot råder ju ett klart samband mellan hushållens skuldkvot och hur mycket pengar de har över till konsumtion. Stigande bolåneräntor resulterar i lägre konsumtion vilket leder till lägre efterfrågan på NOFI:s tjänster. Det gör också att kundernas marginal till att betala sina lån minskar, varav nedskrivningarna hos NOFI riskerar att öka. Dessutom riskerar räntemarginalen att kontrahera om räntekostnaderna ökar (vilket diskuterats tidigare). Stigande (bolåne)räntor riskerar alltså att slå rejält negativ mot NOFI.

Storbankerna i Norden har 90 procent av sina lån mot privatpersoner exponerade mot bostadslån men är även diversifierade mot andra marknader. Är NOFI mer exponerad mot bolånemarknaden än snittbanken i Norden?  Inte mot fallande fastighetspriser eller bostadsmarknaden överlag men troligen missgynnas NOFI mer av ökade bolåneräntor. Verkar hävstången mot NOFI (i förhållande till bankmarknaden överlag) i en finanskris? Nja, det beror på krisens karaktär och in- och utgående parametrar. Jag tror att hög arbetslöshet, räntor och skuldkvot hos hushållen utgör de största riskerna annars drabbas traditionella banker hårdare överlag. Om man sammanfattar vad som driver NOFI:s tillväxt med en mening skulle jag säga; de låga räntorna. NOFI gynnas på flera olika plan om villkoren för konsumtion hos deras kunder är fördelaktigt.

 

Annonser

5 thoughts on “NOFI – historiska nedskrivningsnivåer i U.S samt exponeringen mot nordiska bolånemarknaden.

  1. David 29 januari, 2017 / 21:39

    Tycker du har bra kommentarer all around. Bra jobbat att sammanställa!

  2. Sigge 31 januari, 2017 / 05:08

    Bra sammanfattning. Självklart så måste man räkna på riskrewarden. Nofi växer i 60 % takt och har ett givande samarbete med flygbolaget Norweigan som ger 4000 nya potentiella kunder via deras populära kreditkort. En sådan tillväxt betalar marknaden gladeligen p/e 30 – 40 i andra branscher men Nofi handlad under p/e 10 på nästa år och under 8 på 2018! Visst ingen riskfri placering precis som för de flesta aktier i varierande grad men jag kan inte se det som annnat än ett fyndläge.

    • Småbolag & Undantag 31 januari, 2017 / 09:58

      Sigge vi kör på den här kommentaren istället. Ser hyfsat ut i mina ögon med. Men viktigare att lyssna på meningsmotståndarna än ryggdunkarna – får se vem som har rätt framåt ;)

      • Sigge 31 januari, 2017 / 11:35

        Ok 4000 nya potentiella kunder PER DAG ska det vara via flygbolaget Norweigan. Nofis kreditkort utan avgifter är mycket populärt och ger även möjlighet till kredit och merförsäljning.
        Jag ser risken som högre vid en lågkonjunktur i t.ex små provinsbanker utan tillväxt med mycket utlåning till jordbruk och småföretag. Aktier är alltid förknippat med risk i olika hög grad men för Nofi med den starka tillväxten och kopplingen till flygbolaget som också växer starkt så tycker R/R ser väldigt bra ut med den låga värderingen

        Fotnot: Jag har Nofi som största innehav med ca 16 % av min portfölj (och sover gott om natten..)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s