NOFI – nya regleringsförslag i Norge.

Debatten om NOFI har varit ganska het på slutet. Jag har inte tyckt att kritikerna har haft särskilt välbyggda argument vilka främst har handlat om bolagets kreditkvalité eller konkurrensfördelar, men några nya förslag på regleringar av marknaden i Norge ser inte lika roliga ut. Det är inga nyheter att regleringar var på gång, jag skrev lite om det i del två av analysen men utformningen var vid tidpunkten oklar. Framförallt är det ett förslagmarknadsföringsreglering som på rak arm ser ut att kunna påverka NOFI extra negativt. Mer specifikt ett förslag för ett förbud mot att få marknadsföra fördelar med kundlojalitetsprogram.  Norwegian verkar ganska bekymrade i svaret men menar att en sådan regel strider emot Norges EØS-avtal, vilket finanstillsynet bestrider.

Finanstillsynet har även flera nya regleringsförslag i pipan. Nyheter är att kunder skall stresstestas med att klara en räntehöjning på fem procentenheter, ett lånetak på max 5x bruttoinkomst och ett tak på att utlåningsperioden inte får överstiga fem år. NOFI:s snittkund betalar av lånet något snabbare än så i dagsläget.

Det återstår att se hur regleringarna faller ut men det verkar klart att de norska myndigheterna har bestämt sig för att minska tillväxten i konsumtionslånen, så även om inte alla dessa klubbas igenom lär det komma andra efter om effekten inte blir stor nog. Överlag är det negativa nyheter för NOFI men det finns gott om utrymme för försämringar i värderingen. Om lönsamheten går ner kraftigt till följd av regleringarna kan det finnas anledning att ändra uppfattning om kreditrisken även för mig då resiliensen försämras.

http://www.regjeringen.no/no/dokumenter/horing—regler-om-merkedsforing-av-kreditt/id2539473/#_ftn1u

 

 

NOFI – historiska nedskrivningsnivåer i U.S samt exponeringen mot nordiska bolånemarknaden.

Min forne kollega och duktiga bankskribent Kenny skrev ett inlägg här om dagen som kan klassas som obligatorisk läsning för motvikt i NOFI-debatten. Det hela ledde fram till att helgen spenderades framför Google och Twitter där frågorna i rubriken lyftes.

HISTORISKA NEDSKRIVNINGSNIVÅER I U.S

Frederal reserv har en fin sida över statistik på historiska nedskrivningar över bostads- och konsumtionslån. Consumer loans definieras som ”An amount of money lent to an individual (usually on a nonsecured basis) for personal, family, or household purposes”. Jag har dock hittat b.la. bil-lån i vissa jämförelser så det kan skilja sig lite mot den nordiska definitionen även om vissa kunder hos NOFI säkert köper en bil för lånet också.

Konsumtionslånen som helhet hade nedskrivningsnivåer runt 3 procentenheter innan finanskrisen (som också ledde fram till kraftiga fall på bostadspriser) och ökade max till strax under 7 procentenheter, eller ca 230 procent som mest i snitt. Kreditkortslånens nedskrivningar låg runt 4,5 procentenheter innan finanskrisen och ökade till max ~ 11 procentenheter eller ~250 procent i snitt.

Om vi jämför med bostadslån ”residential” (kommersiell har liknande utveckling) så hade nedskrivningarna låga tiondels procentenheter innan krisen och ökade max till ~ 3 procentenheter eller ~1000 procent i snitt.

Nedskrivningsnivåerna för bolån ökade alltså procentuellt mångdubbelt över nedskrivningarna för konsumtionslån. Slutsatsen jag drar av det är att hävstången för nedskrivningar i en kombinerad finans- och fastighetskris verkar hårdare mot traditionella banker än konsumtionsbanker. Det är dock oklart hur stor exponering konsumtionsbankerna har mot bolånemarknaden i U.S mot Norden. Men det verkar inte helt ovanligt med något som kallas ”secondary financing” som kan involvera konsumtionslån.

kredit
NOFI har en god marginal mot snittnedskrivningarna i U.S men det kommer att vara hög individuell varians bland de ingående aktörerna – många banker strök med i krisen. Siffrorna bör alltså tas med en nypa salt. De lägre nedskrivningarna efter krisen kommer troligen från hårdare regelverk, lägre arbetslöshet och att hushållens skuldkvot har minskat. 

http://www.tradingeconomics.com/united-states/households-debt-to-gdp

http://sv.tradingeconomics.com/united-states/unemployment-rate

De överlag högre nivåerna på nedskrivningar kan bero på att vi har lite hårdare regler för att återbetala lån i norden än i U.S till bankernas favör. Här får kunden betala av med framtida inkomster i 5 – 15 år om inte likvidering av tillgångarna räcker till för att återbetala. I U.S likviderar de kundens tillgångar men saknar åtaganden av framtida inkomster.

NOFI:s EXPONERING MOT DEN NORDISKA BOLÅNEMARKNADEN

Det råder nog ingen tvekan om att införandet av bolånetaket på 85 procent i Sverige och Norge kraftigt driver på efterfrågan på NOFI:s blancolån för att bostadsköpare skall ha råd med kontantinsatsen på 15 procent. NOFI rapporterar dock inte fördelningen på kundernas lån (vad jag vet) så jag spekulerar lite utifrån andra fakta hur viktigt det kan vara.

I artiklar som http://www.sydsvenskan.se/2016-11-06/svenskarna-lanar-mer-utan-sakerhet får man gärna intrycket att hela ökningen av konsumtionslån går till kontantinsatsen. Men som jag nämnde i del.1 av analysen innehåller konsumtionslån även lån utanför NOFI:s nischer som ”retail-lån” (betala på faktura, likt Klarna, samt ”leasing”). Iallafall retail-lånen har under tidsperioden ökat dramatiskt och även kreditkortslånen tar en bit av kakan.

Storleken på blacolånen fördelar sig på följande vis i Norden: ”The average loan size is NOK 150,000, SEK 98,000, DKK 69,000 and EUR 12,000 in respective markets”

I Sverige och Norge ligger som sagt kontantinsatsen på 15 procent medan den i Danmark ligger på 5 procent och Finland hade inte infört bolånetak när siffrorna ovan är inhämtade. Dock har Finland precis infört ett bolånetak på 95 procent för förstagångsköpare och 90 procent därefter.

Poängen är att det alltså ser ut att finnas en stor efterfrågan på blancolån som inte rör kontantinsatsen utan som spenderas på annat. Nordax delar med sig av sin fördelning ur ett fågelperspektiv där deras kunder lånar till 50 procent för att lösa befintliga lån och 50 procent för att investera i sin bostad (kontantinsats/renovering etc.) eller vanlig konsumtion. Det lär dock råda överlappning mellan de båda.

En annan faktor som talar emot att NOFI är extremt exponerade mot kontantinsatser är att de kapitalsvagaste kunderna (de yngsta) är underrepresenterade i lånestocken.

alder
Åldersfördelning bland NOFI:s låntagare i respektive land

Man kan såklart argumentera för att bostadsköparna hela tiden byter upp sig till ett dyrare och dyrare boende men har man ägt sin bostad över ett eller flera åldersspann i diagrammet har man gjort en mycket trevlig ekonomisk resa (bostadspriserna har mångdubblats) och sannolikt minskat sitt intresse för ett blancolån med hög ränta.

Däremot råder ju ett klart samband mellan hushållens skuldkvot och hur mycket pengar de har över till konsumtion. Stigande bolåneräntor resulterar i lägre konsumtion vilket leder till lägre efterfrågan på NOFI:s tjänster. Det gör också att kundernas marginal till att betala sina lån minskar, varav nedskrivningarna hos NOFI riskerar att öka. Dessutom riskerar räntemarginalen att kontrahera om räntekostnaderna ökar (vilket diskuterats tidigare). Stigande (bolåne)räntor riskerar alltså att slå rejält negativ mot NOFI.

Storbankerna i Norden har 90 procent av sina lån mot privatpersoner exponerade mot bostadslån men är även diversifierade mot andra marknader. Är NOFI mer exponerad mot bolånemarknaden än snittbanken i Norden?  Inte mot fallande fastighetspriser eller bostadsmarknaden överlag men troligen missgynnas NOFI mer av ökade bolåneräntor. Verkar hävstången mot NOFI (i förhållande till bankmarknaden överlag) i en finanskris? Nja, det beror på krisens karaktär och in- och utgående parametrar. Jag tror att hög arbetslöshet, räntor och skuldkvot hos hushållen utgör de största riskerna annars drabbas traditionella banker hårdare överlag. Om man sammanfattar vad som driver NOFI:s tillväxt med en mening skulle jag säga; de låga räntorna. NOFI gynnas på flera olika plan om villkoren för konsumtion hos deras kunder är fördelaktigt.

 

Analys – NOFI:s och nisch-konkurrenternas nyckeltal vid Q3

Kort post relaterat till en fråga om vad som gör att NOFI överavkastar. Några nyckeltal för NOFI, Collector och Nordax under perioden Q1-Q3 2016. Jag är inget jättefan av nyckeltalsjämförelser utan att lägga ner en rejäl möda på att justera det rättvist (och helst över tid) vilket jag inte gjort här och således kommer inga P/E-tal etc. Men det kan ändå vara lite intressant att kika på vissa mer konkreta nyckeltal, för att förstå varför NOFI överavkastar – så som hur upplåningsräntan skiljer sig, depositions-ration (inlåning / utlåning ) etc. Slängde även in ett par kapitaltäckningsrelaterade tal samt lite annat att relatera det hela med. Monobank och Komplett bank utelämnades då de har för kort historik.

nyckeltal

Värt att nämna är att NOFI:s K/I-tal ligger på 0,27 i Norge vid Q3. En stor del av konkurrenternas intäktstillväxt är ej hänförligt till organisk tillväxt utan beror på valutaförändringar och/eller annat oorganiskt. Överlag ser NOFI förhållandevis fint ut.

——————————————-

Jag misstänker f.ö. att anledningen till kurstappet vid Q3-rapporten beror på att NOFI minskade tillväxten av nya blancolån under kvartalet i förhållande till Q2 både i Norge och Sverige.

q3

Tillväxten i lån per kvartal räknat i lokal valuta de senaste 2 åren ser ut på följande vis.

qlg

Förhållandevis stora fluktuationer mellan kvartalen. En ganska stabil, dock ej stegrande tillväxt i Sverige senaste året, medan övriga marknader går starkare.

 

Analys – Norwegian Finance Holding ASA. Del 3.

Länk till del 1 samt del 2.

Kurs: 74,5 NOK

Marknadsvärde: 13,3 mdr NOK

HISTORIK

NOFI har sedan start avkastat 7450 % på drygt 10 år. Det motsvar en årlig avkastning om ~54 %. NOFI:s kommande 10 år kan aldrig bli lika bra som historiken men de har fortfarande potential, att på en höft, växa till 6-9 x dagens storlek enbart i Norden. Och växer är precis vad bolaget gör. Senaste året dubblerade man nästan storleken på lånestocken och det samtidigt som man redovisar en avkastning på eget kapital om nästan 40 %. Marknadsandelen av nytecknande lån har ökat kraftigt från ifjol, mer pengar kommer att spenderas på marknadsföring 2017 och bolaget har gått in i Finland och Danmark som indikerat en fin start. Tillväxten kommer med stor sannolikhet att tuffa på i hög fart även framåt – även om det procentuellt sett blir svårt att öka den mot historiken.

historik
NOFI:s 5-års historik som redovisat. Notera dagens låga räntekostnader, den kraftiga ökningen av eget kapital samt sälj- och marknadsföringskostnader

Det behövs således göras vissa justeringar för att normalisera intjäningsförmågan. Först och främst så ligger dagens NIM (net interest margin) troligen lite över snittet som vi såg under risker och balansräkningen i del två. Senaste årens räntenivå är dessutom betydligt lägre än de historiska siffrorna. Det utesluter inte att NOFI under lång tid fortfarande kommer att behålla dagens eller snittkostnaden för upplåningen men man bör nog ändå ta lite höjd för det. Jag antar att NIM kan minska med cirka 2 procentenheter, från 9,5 till runt 7,5 % normaliserat, och tar höjd för det genom att dra av 450 mNOK ifrån resultat innan skatt.

NOFI har plockat in en del nytt kapital samt växer även så kraftigt att utgående eget kapital nästan dubblerades senaste året. Bolaget började Q3 -15 med 1632 mNOK i eget kapital och avslutade Q3 -16 med 3038 mNOK. Genomsnittet som genererade årets resultat låg alltså på 2450. För att se nuvarande intjäningsförmågan i förhållande till eget kapital (allt annat lika) behöver man multiplicera ROE (36%) med utgående eget kapital (3038) = 1094. Jag antar alltså att NOFI:s högre kapitalbas ökar intjäningsförmågan med 255 mNOK. Allt annat är som vanligt inte lika dock. Kapitaltäckningen har ökat två procentenheter (från 14-16 %) vilket innebär att allt nytt kapital inte har investerats i tillväxt, vilket borgar för lägre ROE p.g.a. högre kapitaltäckningsgrad. Samtidigt har dock K/I-talet sjunkit kraftigt vilket talar för högre ROE – jag kvittar dem mot varandra på en höft. Avskrivningarna blir även lite högre initialt i Sverige, Danmark och Finland men det borde jämna ut sig över tid – det är småsaker för det totala värdet av NOFI idag.

Vi vet även att blancolånen i snitt återbetalas under en 5 års-period varav vi kan dra slutsatsen att bolaget måste ersätta 1/5-del av lånestocken varje år för att befinna sig i jämviktstillstånd (0-tillväxt eller ”stady state”). För att få fram hur stor andel av sälj- och marknadsföringskostnaderna som motsvarar de 20 % av lånen som kan klassas som underhållsinvesteringar, har jag bara noterat ingående utlåning och dragit av 20 % som underhållsandel. Sedan subtraherat ingående utlåning från utgående  för tidsperioden ( Q3 -15 – Q3-16). Differensen mellan summan av utgående – ingående + underhållsandelen utgör totala nya lån och underhållsandelen i förhållande till totala nya lån ger relationen 22 % underhåll mot 78 % tillväxt TTM. Dessa siffror har jag sedan bara överfört till sälj- och marknadsföringskostnaderna för att se vad underhåll respektive tillväxten kostar och adderat 477 mNOK till resultatet innan skatt. Så här ser siffrorna ut de senaste 3 åren..

steady-state

Fördelningen av lån hänförliga till underhåll respektive tillväxt vilket sedan överförts till kostnaderna för sälj-och marknadsföring

Efter dessa justeringar ser resultatet TTM ut på följande vis.

steady-state
Högsta siffran i intervallet är dagens värdering medan lägsta justerar för  en lägre framtida NIM

VÄRDERING

Jag kör en enkel P/E värdering här och med ett marknadsvärde på 13,3 mdr NOK värderas NOFI till P/E 9,5 – 12, 5, exkl. respektive inkl. normaliseringen av NIM. För att justera för den högre risken sätter jag ett avkastningskrav på 20 % i NOFI. En P/E-range på 9,5-12,5 ger att NOFI i dagsläget avkastar  8-10 % till aktieägarna. Således behöver 10-12 % av värdet komma ifrån tillväxt för att nå avkastningskravet. Med en ROE på 45-60 % behöver bolaget bara återinvestera ca. 30 % av vinsten för att avkastningskravet skall nås. Jag tror att bolaget under ganska lång tid, ialf minst 5-10 år, kan växa betydligt mer än så under tillräcklig lönsamhet vilket ger en viss säkerhetsmarginal. Risken finns att det blir en större multipelkontraktion när/om bolaget börjar närma sig jämviktstillstånd. Men jag tror att riskpremien kommer att minska i takt med att tillväxten avtar då en bank som är under kraftig tillväxt naturligt har en mycket högre risk i lånen än en som inte längre växer samt har längre historik. Dock tycker jag att riskpremien på börsen i förhållande till långivarnas avkastningskrav ser ut att vara för stor (ett arbitrage), vilket är nästan hela ”caset” i NOFI.  Glöm inte att nedsidan är stor vid en felbedömning då P/B-talet är 4,4.

Jag vart f.ö lite sugen på att pröva göra en  ”Excess Return Valuation” som Damodaran beskriver här.  Tror den modellen skulle passa ganska bra på NOFI då man kan lista ut underliggande ROE ganska bra. Men det får bli en egen post i så fall.

Jag tycker även att NOFI ser attraktivt värderad ut mot tidigare nämnda konkurrenter även om jag inte har justerat deras resultaträkningar lika noggrant som NOFI:s.

Avslutar med ett ord från Damodaran om varför han inte gillar DCF-värdering på banker.

demodaran

Vad är din syn på NOFI?

 

Analys – Norwegian Finance Holding ASA. Del 2

Del 1 av analysen hittas här.

Kurs 74,5 NOK

Marknadsvärde 13,3 mdr NOK

KONKURRENSFÖRDELAR

konkurrensfordelar
NOFI:s egen uppfattning om dess konkurrensfördelar

Som jag nämnde innan tror jag att samarbetet med Air Norwegian ger en fin marknadsföringsedge i form av ett starkt varumärke (Norwegian) och alternativa sätt att nå kunder på som t.ex. via flygplansbokningar.

NOFI har högre intäkter och spenderar också mer pengar på marknadsföring än sina nordiska nisch-konkurrenter Nordax, Collector, Monobank samt Komplett bank. NOFI har också högre avkastning på eget kapital vilket gör att resiliensen för motgångar hos banken är högre än hos konkurrensen då balansräkningen inte urholkas lika lätt vid lägre lönsamhet. De gamla storbankerna i Norden (och även Santander) är dock också konkurrenter till NOFI, då de erbjuder kreditkort samt olika former av lån. Där är det svårare att avgöra hur NOFI ligger till i form av inkomster samt marknadsföring, men med den höga andelen av nya lån som bolaget tecknar ser det ut att gå väldigt bra.

Det låga K/I-talet ligger strax över 30 % och endast Nordax (strax under 30) har en lägre siffra i dagsläget av nischbankerna. Det tar nog inte alltför lång tid för NOFI att komma ikapp dock. NOFI har en betydligt högre tillväxt som kostar också.

Snabba handläggningstider och bättre riskhantering är konkurrensfördelar men svåra att bekräfta som utomstående.

Inträdesbarriärer i branschen är economies of scale, regulatory requirements, access to datasets and scoring models samt funding of new market participants. Det ploppar upp en del ny konkurrens. Komplett och Monobank har bara 2 respektive 1 år på marknaden och de växer fort från små nivåer. Med den höga lönsamheten i branschen är det troligt att konkurrensen kommer att öka.

LEDNING OCH AKTIEÄGARE

aktieagare
Styrelseordförande Kise äger en stor post via Borak samt Sneisungen och ökade i november på kurs 80 NOK. Är du aktieägare i Protector äger du indirekt en liten del av NOFI.

Vd Erik Jensen ägde vid noteringen strax över 1 m aktier men har precis sagt upp sig och sålde 60 k aktier ungefär samtidigt. Lönen låg 2015 på ca 3,9 mNOK + ~51k aktier. Övriga ledningen ägde vid noteringen ca 4 miljoner aktier i NOFI. Ägarincitamenten hos ledningen får anses godkända och det är svårt att säga så mycket mer matnyttigt om ledningen.

RISKER OCH BALANSRÄKNINGEN

Risker är något som inte saknas i NOFI. Kredit, marknad, operationell, ränta, likviditets, affärs, ryktes och IT-risk nämns i prospektet. Jag fokuserar här på vad jag uppfattar som de största och mer ovanliga bankriskerna.

Den största risken i NOFI är att bolaget dukar under i en lågkonjunktur. NOFI har ännu inte genomgått en hel konjunkturcykel eller en riktig finanskris (senast 2008-2009 var bolaget relativt nytt) och Norge klarade sig hyfsat väl. Vi vet således inte hur nedskrivningarna kan tänkas utvecklas i kris hur mycket än ledningen har simulerat olika scenarion. Oljekrisen 2015-16 satte dock inga större avtryck på NOFI. De enda spår jag hittat av hur marknaden för blancolån utvecklats i Norge över senaste decenniet är bilden nedan från finanstilsynets bankrapport 2016 som visar totala norska marknadens utveckling 2007-16.

loans
Konsumtionsmarknaden klarade finanskrisen relativt väl men det var stor varians mellan de individuella aktörerna.

Lånemarknaden verkar dock inte alltför oroade över NOFI:s framtid utan lånar ut pengar till ganska trevliga villkor. Jag antar att lånemarknaden (som är experter på lån) gör en bättre riskbedömning på NOFI än vad jag själv kan komma fram till framför burken. De låga avkastningskraven för långivarna gör att jag tror att aktiemarknaden helt enkelt överskattar risken i NOFI. Och har långivarna fel, tror jag att de behöver ha så mycket fel att det helt enkelt är orimligt, vilket ger en viss säkerhetsmarginal.

rantor
Sammanfattning av NOFI:s obligationslån vid Q1-2016.

NOFI:s balansräkning är i stort sett ren från immateriella värden. Insättningarna överstiger utlåningen med ration 1.05. NOFI finansieras alltså i stort sett via kunderna vilket är viktigt vid en kris där det kan vara svårt att få nya eller bra villkor på lånen.

balansrakningen
LCR =  liquidity coverage ratio. NFSR = net stable funding ratio.

Min bedömning är att NOFI kan skriva av strax över 10 % av bruttolånen kortsiktigt utan att behöva ta in nytt kapital. Det är som sagt den höga avkastningen på kapitalet som gör att NOFI har ganska hög resiliens. Det är en säkerhetsmarginal på 2-300 procent mot hur hela blancolånemarknaden har utvecklats som värst senaste decenniet, och 5-600 procent över nuvarande nedskrivningsivåer. Jag utesluter inte att det kan gå åt skogen dock. Konsumtionslånen gynnas av de låga bolåneräntorna som gör att folk har mer över i plånboken än normalt. Om bolåneräntorna stiger mot mer normala nivåer samtidigt som konsumtionslånens ränta har ökat till en större andel (mot historiken) av ett hushålls utgifter i snitt kan det bli besvärligt värre vid en efterkommande kris. Högre bolåneräntor ger automatiskt mindre pengar över till att betala konsumtionsräntor.

rantekvot

kapitalkrav
NOFI:s kapitaltäckning Q2-2016

Även NOFI:s räntemarginal gynnas av det låga ränteläget.

rantemarginal
Ränteintäktsmarginalen ligger relativt stabilt medans lägre räntekostnadsmarginal gynnar NOFI kortsiktigt. Högre räntekostnader kan alltså eventuellt urholka nettomarginalen om de ökade kostnaderna inte kan överföras till kunden.

NOFI löper också en risk i att förlora samarbetet med Air Norwegian som för tillfället löper till 2020. Air Norwegian har idag ett gott rykte men flygbolagsbranschen är riskfull (flygkrasch b.la.) och om ryktet försämras dras NOFI med ner.

Politisk risk nämns inte i prospektet men det finns vissa förslag på förändringar ute redan vilka kan läsas i finanstilsynets bankrapporter.  Det är högst oklart hur dessa förändringar kan komma att påverka NOFI.

”It is important for the borrower to receive good, neutral information on costs and other aspects of a credit agreement. To contribute to this, the Consumer Ombudsman has proposed new regulations on the marketing of credit. The proposal entails inter alia a ban on having to sign a credit agreement as a  condition for achieving better terms on other purchase agreements, and a ban on using the speed of the lender’s response and the ready availability of the money as a marketing ploy. The proposal is under consideration at the Ministry of Children and Equality.

Finanstilsynet established in circular 10/2016 tighter guidelines for invoicing credit cards. This was in response to firms’ inadequate implementation of previous guidelines. The new guidelines for invoicing credit card debt require inter alia the amount field on the customer’s bill to show the overall credit outstanding. Further, the credit limit must not be increased unless the customer so requests.”

Det råder heller inte brist på kritik mot banken ifrån konsumenter och pressen. Min högst personliga gissning är dock att dessa artiklar i högre grad fungerar som skrämselpropaganda för investerare, än som pålitlig källa till riskbedömningen av NOFI.

http://e24.no/boers-og-finans/bank/slik-fikk-e24-to-mill-i-forbrukslaan-paa-fire-dager/23858253

http://e24.no/boers-og-finans/bank-norwegian/jeg-oensker-aa-komme-med-en-sterk-advarsel-mot-bank-norwegian/23871479

http://e24.no/makro-og-politikk/norges-bank/norges-bank-om-forbrukslaan-gjeldsregister-er-gode-nyheter/23836791

http://www.tv2.no/a/8771668/

Skuldregistret som nämns tror ledning att det möjligen kan vara positivt för NOFI men att påverkan i det stora hela är marginell.

I del 3 siktar jag på värderingen och eventuella slutsatser.

Analys – Norwegian Finance Holding ASA (NOFI). Del 1

Först måste jag varna för att jag inte alls är någon bankexpert, utan snarare novis. Bara det är en stor anledning till att ifrågasätta analysen och skapa sig en egen uppfattning. NOFI har rejäl nedsida i värsta utfall vilket manar till ytterligare försiktighet. Det saknas dock troligen inte uppsida och min investering bygger helt enkelt på att jag tror att väntevärdet (snittutfallet) är bra trots allt. För att undvika för stor portföljrisk är min position relativt liten. Hammerinvesting skrev just ett läsvärt inlägg om vikten av rätt positionsstorlekar.

Det händer inte ofta att jag varken köper eller skriver om ett bolag större än small cap – helst betydligt mindre än så. Det senaste stora bolaget jag skrev om var TGS-Nopec (2013) men jag har även varit inne en kort sväng i DNB som handlades till ca 0,8 x EK ett tag. TGS var intressant för att det var en av de attraktivaste och kontracykliska affärsmodellerna jag skådat – samtidigt som oljepriset vacklade. NOFI är inte i någon form av kris för tillfället utan snarare i toppform, och detsamma gäller dess bransch. Det gör att det blir en helt annan femma att trycka in keramiken. Vad vet jag som inte marknaden vet, eller vad missar jag som marknaden vet? Bolaget har dock nyligen (juni 2016) flyttat upp till Oslo börs från norska OTC-listan vilket kan vara en anledning till att det eventuellt är felprissatt. Förhoppningsvis kan någon läsare reda ut vem som har rätt eller fel.

logga

Kurs 74,5 NOK

Marknadsvärde 13,3 mdr NOK

Norweigian Finance Holdings enda uppdrag är att förvalta aktierna i det enda och helägda dotterbolaget Bank Norweigian AS. 

Bank Norwegian startade driften i november 2007 och erbjuder blancolån, kreditkort och depositionskonton (räntekonton), till kunder via internet, på den nordiska marknaden. Bank Norwegian erbjuder, i samarbetet med flygbolaget Air Norwegian, ett kombinerat kreditkort och stammiskort (frequent flyer-kort). Banken startade sin verksamhet i Sverige i maj 2013. I december 2015 lanserade banken blancolån samt depositionskonton i Danmark och Finland. Kreditkort blev lanserat i juni 2016. Strategin baseras på ledande e-handelslösningar, synergier med flygbolaget Norwegian, attraktiva villkor för kunderna, kostnadseffektiv drift och effektiv riskhantering. Banken har vid utgången av Q3 – 2016 en kundstock på totalt 852.600 kunder, fördelat på 609.900 kreditkortskunder, 131.400 lånekunder och 111.300 depositionskunder.

AFFÄRSMODELL

NOFI kan alltså ses som ett komplement till storbankernas verksamhet då de enbart fokuserar på lån utan säkerhet i form av kreditkort, blancolån samt depositioner. Vissa försäkringar säljs också runt produkterna, relaterat till om betalningsförmågan skulle utebli etc. Nästan alla lån ges ut automatiserat och processen ser ut så här. Kunden fyller i en kreditansökan på hemsidan. NOFI skaffar sig automatiskt elektronisk information om kunden från flera olika källor (ex. kreditupplysning) och systemet ger sedan kunden ett automatiserat erbjudande baserat på utfallet i informationen. Det finns dock även en manuell dokumentation av utbetalningarna. Den automatiserade modellen ger också fördelarna av en snabb utbetalning till kunden som kan ha pengarna på kontot inom en timme i bästa fall.

Den höga andelen automatisering gör att bolaget kan hålla ned kostnaderna. Hur många bolag med ett marknadsvärde på nästan 15 mdr NOK kan driva verksamheten med endast ett sextiotal anställda? De låga kostnaderna gör i sin tur att bolaget kan hålla konkurrenskraftiga priser på lån samt ränta på depositioner. Spendera en högre andel på tillväxt i form av marknadsföringskostnader än konkurrenterna och ändå leverera en högre lönsamhet till aktieägarna (ROE ~40%).

skala
Skalfördelarna visualiserade. Lånen har samtidigt under perioden nästan 10-dubblats. Notera de höga kostnaderna för marknadsföring som bolaget kan dra ner på utan tillväxt vid ”steady state”.

SAMARBETET MED AIR NORWEGIAN – EN MARKNADSFÖRINGSEDGE?

Bank Norwegian (BN) har ett avtal med Air Norwegian (f.n. till 2020) och sköter flygbolagets ”stamkundsbonusar” samtidigt som Air Norwegian är största aktieägare i NOFI med 20 % av aktierna. I samband med att du bokar en flygresa på http://www.norwegian.com/se/ kan du välja att bli stammis och samla på dig bonuspoäng vid inköp av en flygresa (och liknande som hotell) som du sedan kan använda som betalningsmedel för nya flygresor framåt. I samband med att du blir stamkund erbjuds du också att blir kredit, låne, eller depositionskund hos BN.

Kreditkortet är väldigt förmånligt för utlandsresenärer som samlar poäng oavsett vad de köper med kortet,  behöver inte betala avgifter vid inköp eller t.ex. kontantuttag utomlands. Automatiskt avboknings- och reseförsäkringsskydd. Inga årsavgifter. Dessutom betalar du ingen ränta om du betalar din faktura inom 40 dagar från inköp. Kortets fördelaktiga villkor skapar goda incitament för flygkunden att även bli kreditkortskund (jag skaffade ett själv). När du väl sedan är kreditkortskund får du fakturor och andra erbjudanden via email om att ta blancolån eller att nyttja deras räntekonton. Fördelar med NOFI:s blancolån är snabba utbetalningstider, konkurrenskraftiga villkor samt inga straffavgifter – om du väljer att betala av skulden innan avsedd återbetalningstid.

Det populära flygbolaget fungerar alltså som en marknadsföringskanal för banken och i utbyte sköter banken flygbolagets stamkunder. Banken behöver alltså inte locka kreditkunder enbart på traditionellt vis utan kan marknadsföra sig via flyg- eller stammis-erbjudanden och därefter ta steget till kredit.

Flygbokning -> potentiell reklam/stamkund -> potentiell kredit/depositionskund. En ulv i fårakläder med attraktiva produkter.

Air har ett väldigt gott rykte och har också fördelen av att vara en lågkostnadsaktör med hög standard på flygplanen som sprider ut sina vingar allt mer globalt med tiden. Vilket gör att nya potentiella marknader kan öppnas upp framåt för NOFI som enbart har fokus på Norden nu. T.ex. börjar flygavgångarna från England och USA bli betydande vilket också är relativt stabila ekonomier som eventuellt kan passa NOFI:s affärsmodell framåt.

NOFI torde också ha en fördel av att rida på det starka varumärket Norwegian. Jag har svårt se att de andra konkurrerande nischbankerna i branschen – så som Collector, Nordax, Komplett och Monobank kan nyttja samma fördelar som NOFI får via samarbetet med Air Norwegian.

MARKNAD

segment
NOFI:s intäkts- och lånefördelning vid Q3 – 2016. Intäkter i Norge 68 %, Sverige 22 % och Norge/Danmark 10 %. Notera de förhållandevis höga initiala nedskrivningarna i Sverige och Norge.

Det tog NOFI 18 månader att nå lönsamhet i Sverige. Danmark och Norge har rivstartat och når lönsamhet inom 12 månader.

marknadnorge
NOFI har 14 % marknadsandel i Norge. Notera dock att NOFI plockar hela 45 % av de nya lånen i Norge under H1 2016. Bolaget ligger på minst 33 % marknadsandel av nya lån sedan 2009. I Sverige uppgick motsvarande siffra till 15 % 2016.

Norden är som sagt bolagets målmarknad i dagsläget och i Norge har man ca 14 % marknadsandel. Den norska marknaden är dessutom under stark tillväxt och NOFI tar en allt större del av den nya lånekakan. Sedan 2009 ligger som vi kan se i diagrammet ovan NOFI:s marknadsandel för nya lån på över 33 %. För första halvåret tog man hela 45 % av marknaden. Då skall man även komma ihåg att i totala blancolån ingår även segment som retail-lån samt leasing;

Retail- loan: An in-store (offline and online) financing solution for store purchases. When a customer choses the retail finance option to finance a purchase, the retail finance company pays the store directly and the customer pays to the retail finance company in instalments over a period of normally up to 36 months

Leasing: Leasing agreements that are capitalized as debt, e.g., financial leases

Retail-lån som Klarna har haft en kraftig tillväxt senaste åren och lär stå för en hyfsad andel av totalen. Så NOFI tar alltså en mycket högre andel av lånen i sin nischmarknad, kreditkort samt ”konsumtionslån”än vad siffrorna visar. Med tanke på att de plockar så stor andel av nya lån finns det alltså goda möjligheter att växa 2-3 x bara i Norge.

kreditkort
Den norska kreditkortsmarknaden växer inte i samma fart som övriga blancolån. Det innebär att det är en betydligt högre tillväxt i övriga lån som ”konsumtions- och retail-lånen” på marknaden.

Sveriges marknad för totala blancolån är ungefär 2,25 x Norges i dagsläget. NOFI är som sagt en färsk aktör i Sverige med endast någon procents marknadsandel, men tar redan 15 % av de nytecknande lånen i nischen. Även här finns alltså en kraftig tillväxtpotential.

Hur stor marknaden är för NOFI i Finland och Danmark har jag inte hittat exakta siffror på men diagrammet nedan avslöjar att Finland har en relativt hög andel blancolån i dagsläget medan Danmark ligger betydligt lägre. Norden ligger f.ö. ganska lågt överlag mot t.ex. USA som har 8 % av totala lån i blanco lån. Dock är vår skuldsättningsgrad i förhållande till årsinkomster betydligt högre.

consumerfinance
Jag tror att siffrorna som är hämtade ifrån NOFI:s noteringsprospekt är något inaktuella. Norge verkar ligga på ca 3 % och Sverige 5 % i dagsläget.

Tittar man på den totala bankmarknaden hamnar Norges andel på runt 1/6-del av Nordens. Sverige 2/6-delar och Danmark samt Finland strax under 3/6-delar ihop.

bankmarknadnorden

Dock är Norge ett rikare land med högre inkomster. Storleken på blacolånen fördelar sig på följande vis i Norden: ”The average loan size is NOK 150,000, SEK 98,000, DKK 69,000 and EUR 12,000 in respective markets”

Slutsatsen är ialf att NOFI har en fortsatt god tillväxtpotential på hemmaplan med en potential på 2-3 x dagens storlek samt att övriga Norden har en marknad som är minst 3 x större än Norges. Hur viktig Air Norwegians marknadsandel och rykte är i de olika länderna är betydligt mer svårförutsebart. Air har betydligt starkast inhemska flyglinjer i Norge följt av Sverige. men en betydande andel utländska flyglinjer från hela Norden, med avgångar från de större flygplatserna.

tillvaxt
NOFI:s tillväxt i form av antal kunder, lån samt depositioner Q2-11 till Q2-16

Siffrorna, riskerna (vilket det inte saknas) , konkurrensfördelarna mm. får betas av i framtida inlägg då det här riskerar att bli en betydligt längre analys än vad min tanke var från början.