Analys av Tikspac – en blivande svensk exportsuccé?

Kurs 3,58

Marknadsvärde 30,5 m

P/E 7,4 (justerat)

EV/NOPAT 7,8 (justerat)

Logga

Bild: Tikspac.com

Tikspac är ett svenskt bolag noterat på aktietorget och marknadsvärdet ligger på blygsamma 30,5 mSEK. Bolaget startades 2001 för att lösa ett problem som vi alla sett – och många även trampat i! Det hundarna lämnar efter sig, och hundägarna inte plockar upp, närmar bestämt den debaterade och hatade hundlorten.

”Det hela började 2001 då jag, min hustru och vår hund Smilla var på promenad längs ett populärt gångstråk i Falkenberg på västkusten. Längs hela promenaden låg det hundlort, efter hundlort, efter hundlort. Inte ett särskilt attraktivt intryck. Vad är det som gör att det ser ut så här? Det är inte okej. Många kanske bara kliver åt sidan, ignorerar problemet och gnäller lite extra – jag såg en affärsidé! Falkenberg var först ut med TiksPac-konceptet. Kommunen tog ansvar för att placera ut stationerna, sköta dem och fylla på påsar vid behov.

Jag behövde hitta några som betalade det hela – själva affärsmodellen bygger på intäkter av företag som medverkar med sin logotyp och som finansierar hela konceptet som gör att det till kommun levereras helt gratis. Jag satte mig själv ner och ringde upp företagare i Falkenberg och sålde in idén. Stationerna kom på plats, påsarna gick åt och mindre hundlort låg och skräpade. Tusentals turister besöker Falkenberg varje sommar och de förde vidare idén till sina hemkommuner, tidningarna började skriva positivt om vårt koncept och vi fick till slut så mycket att göra att vi behövde anställa personal.”

Citat: Stig-Arne Mårtensson från Anslutningsmemorandum

Tillväxten tuffade på och redan 2008 började man penetrera Norge och 2009 gick man in i Danmark, 2012 tar bolaget första stegen mot Finland och England. I dagsläget är det främst norden som genererar inkomster och de första kommunerna har skrivit avtal i England. Expansionen till England har kostat en hel del tid och pengar men verkar vara lite på gång. Det är där tillväxten främst ska ske framåt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra i Norden också. 2013 noterades Tikspac på aktietorget och gjorde i samband med noteringen en nyemission för att finansiera tillväxten. Planen var att växa vidare utomlands genom ett franchise-koncept och bolaget spenderade en del pengar på detta innan man insåg att det var en alldeles för resurskrävande väg att gå. Tillväxthistoriken är inte fläckfri men bolaget är åter på väg åt rätt håll.

Affärsmodell

Bild: Tikspac.com 

Tikspac-konceptet har funnits i 15 år och är således välbeprövad och troligen hyfsat optimerat i Norden. Tikspac samarbetar ofta med organisationer som ”håll Sverige rent”, ”keep brittain tidy” eller WWF-Världsnaturfonden. Samarbetet underlättar för att rulla ut konceptet och håller nere kostnaderna för tillväxten då dessa organisationer har erfarenhet från att jobba med kommunerna och sitter på kontaktuppgifter. I många kommuner är det till och med förbjudet att inte plocka upp hundlortar efter hunden men lagen efterlevs sällan i verkligheten. Kostnader för städning och renhållning efter oansvariga hundägare kan bli stor och Tikspac hävdar att det blir en win win-situation när deras stationer placeras ut som sänker dessa kostnader, samtidigt som även övriga befolkningen uppskattar den renare miljön – alla tjänar på det?

Även om nyttan som Tikspac tillför samhället är en trevligare miljö är bolaget främst en säljorganisation. Tikspacs utmaning är att sälja reklamplatser effektivt och expandera konceptet till nya marknader. Det ser ut att gå bättre och bättre och historiskt finns bara något hack i kurvan där bolaget hade svårigheter att hitta kompetent säljpersonal.

Station

Bild: Tikspac.com. En Tikspacstation med reklam

Bolaget har två olika segment – CSR och RENT.

CSR Corporate Social Responsibility

CSR är bolagets huvudsegment och finns numera i 5 länder (Sverige, Norge, Finland, Danmark och England) och 300 kommuner. England är en relativt ny marknad och merparten av verksamheten finns representerad i Norden. Affärsmodellen går ut på att identifiera kommuner som ekonomiskt kan bära konceptet. Därefter skrivs ett avtal med kommunen som sköter underhållet av stationerna, byter påsar etc. När ett serviceavtal med kommunen är på plats börjar Tikspacs säljare att kontakta företag i närområdet av stationerna för att sälja reklamplatser, eller sponsorplatser, som de själva kallar det.

Tanken är att företagen förbättrar sina varumärken genom att visa att de tar ett samhällsansvar i närområdet. Annonsörerna får sitt bolagsnamn på stationen till en kostnad från 6900 kr per år och ett kontrakt löper över två år för att sedan förnyas. Vid första förnyelsen landar förnyelsegraden på ca 75 %. Två år senare, när det är dags för nästa förnyelse sjunker förnyelsegraden till ca 50 %. Vilket betyder att en kund stannar strax under 5 år i snitt. Enligt ledningen återkommer annonskunderna dessutom ofta igen efter en paus vilket skulle indikera att de ser ett värde i att medverka på stationerna. I dagsläget har Tikspac 4000 kunder spridda på över 7000 stationer. Kommunerna skriver kontrakt på 4 år vilka förlängs automatiskt med två år i taget. Kommunerna har dessutom närmare 100 % förnyelsegrad vilket visar att konceptet verkligen fungerar. Stora kunder som t.ex. Coop, IKEA, NCC, Swedbank och McDonalds finns representerade på flera stationer.

marknadsandel

Bild:http://www.tikspac.com/wpcontent/uploads/2015/10/TiksPac_investor_Swe.pdf. 

Bilden ovan visar marknadspotential (grönt) / kommuntäckning (rött). 

Alla kommuner kommer inte ha ekonomisk bärighet dock. I en annan uppdragsanalys som ska vara byggd på en intervju med tidigare vd nämns att marknaden i norden uppgår till ca 50 m. I analysen nämns också att bolaget siktar på att penetrera tre marknader om året vilket jag tror är ett alldeles för högt mål med tanke på hur långt man kommit med tidigare satsningar. Nuvarande strategin beskriven kort ur senaste årsredovisningen verkar vara att fylla Norden och utveckla England främst, vilka sedan kan finansiera en vidare tillväxt. Det låter som en betydligt sundare strategi.

Kommuner

Utvecklingen av antal kommuner som Tikspac har ett samarbetsavtal med.

RENT

RENT startades 2015 och vänder sig till privata aktörer. Fastighetsbolag, bostadsbolag, campingar, hotell eller liknande hyr TiksPac-stationer. Den privata kunden står för underhållet av påsar och får likt sponsorkunderna sitt namn på stationen. Annars funkar de båda segmenten lika. RENT gör det möjligt för Tikspak att expandera i mer urbana miljöer som i städer och liknande som man tidigare saknat. Segmentet bidrar inte med några intäkter än men de första kunderna finns i orderboken. I och med RENT växer potentialen för den nordiska marknaden men jag har svårt se att modellen är lika stark som hos CRS-segmentet.

KONKURRENSFÖRDELAR

Tikspac vann Dagens industris Gassel-pris tre år i rad 2011-2013 och 15 år efter starten har ännu ingen direkt konkurrent dykt upp på marknaden. Det finns goda skäl till det. Först och främst är det en av de osexigaste verksamheterna som existerar på börsen. För att citera min kräsmagade kollega Erik i Värdepappret ” Kan inte förlika mig med tanken att äga ett bolag som säljer skitpåsar. Det går bara inte att äga.”

För de andra är det en ganska liten marknad som Tikspac i stort sett har monopol på där de har penetrerat. 2015 omsatte bolaget 25 miljoner i Norden. För att citera min andra, stålmagade kollega Kenny ”Tikspac har ett first mover monopoly”. Vad Kenny syftar på är att det närmast är omöjligt att starta en lågkostnadskopia av Tikspac som kan ta över marknaden. Uppstartskostnaden skulle ta många många år att tjäna igen då marknaden är liten. Dessutom ska de lyckas ta kommunkontrakt från Tikspac som i dagsläget har närmre 100 % förnyelse och långa kontraktstider. Kommunen är nöjd med Tikspac och tjänar inget på att byta leverantör om inte leverantören själv skulle stå för underhållet – men isf skulle lönsamheten för konkurrenten att raderas ut. Tikspac borde också ha goda möjligheter att röka ut nya konkurrenter genom att priskriga i värsta fall då anskaffningskostnaderna är stora, medans underhållskostnaderna är små.

Enligt uppdragsanalysen försökte någon att konkurrera med ett annat koncept i Norge, men det lades snabbt ner (jag har dock inte hittat källan till detta uttalande). Tikspac är beroende av att sälja reklam på sina stolpar. Största hotet får nog anses vara att något annat koncept  i Tikspacs omgivningar skapade ett högre CSR-värde som  Tikspacs sponsorkunder byter till. Konkurrensfördelarna blir starkare desto större andel av marknaden Tikspac har i varje land.

LEDNINGEN

Stig Arne Mårtensson

Bild: Stig-Arne Mårtensson från anslutningsmemoradum

Stig-Arne Mårtensson grundade Tikspac och har tagit bolaget från en idé till dit vi är idag, vilket får anses vara lite av en bedrift. Värdeskapandet per aktie har dock inte varit fantastiskt men det är svårt för ett litet bolag att växa enbart av egna kassaflöden. 2012 lämnade bolaget utdelning för att strax efter åter göra nyemission vilket är viss värdeförstöring. Stig-Arne som har uppnått pensionsålder har dock klivit av från vd-rollen nyligen och verkar numera mest som mentor till den nya, internrekryterade vd:n, Stefan Arvidsson. Stig-Arne är dock fortfarande storägare med ca 20 % av aktierna.

Stefan Arvidsson har varit anställd i företaget sedan mars 2014 med ansvar för försäljning och internationell expansion. Han har sedan första anställning ingått i företagets ledningsgrupp och arbetat nära tillsammans med VD och styrelse. Stefan får anses som lite av ett oprövat kort som vd och det är svårt att som utomstående ha en uppfattning om kompetensen. Sedan anställningen har Stefen köpt på sig aktier motsvarande ca 1,4 % av bolaget. För att erbjudas rollen lär han dock ha visat fram fötterna under den korta anställningsperioden. Totala kostnaden för vd och styrelse var 2015 måttliga 1 miljon.  Sammanfattningsvis ser ägarsituationen bra ut, men ledningen är något oprövad.

Ägare

Bild: tikspac.com. Stig-Arne äger aktier via Morris förvaltning och styrelseordföranden Lars Åke via Krefaktiv. Tillsammans äger de 47 % av bolaget.

VARFÖR ÄR BOLAGET BILLIGT?

Det är flera faktorer som gör att Tikspac är undervärderat i dagsläget. Inför bolagets årsrapport 2015 (bolaget har brutet räkenskapsår mellan juli-juni) ändrades ett par redovisningsprinciper som gav bolaget ”hicka”. Vissa inkomster redovisas nu senare än innan. Bolaget som redovisade vinster på 3 m 2014 tappade till endast 1,1 m 2015 vilket borde ha dragit ner intresset för bolaget.

Tikspac är mycket säsongsberoende där första halvåret som innefattar både semestertider och jul visar kraftigt negativt resultat, medans andra halvåret faller ut betydligt bättre. Första halvåret 2016 innehöll tillväxtkostnader i England, kostnader för att bygga om hemsidorna i fyra länder samt lite övrigt för totalt 1,4 mSEK. I och med den nya principen redovisades också ett negativt resultat men det var trots allt 1,3 mSEK bättre än förra året tack vare en ökad omsättning. I och med att bolaget har en hög andel repetitiva intäkter är det troligt att tillväxten fortsätter under andra halvåret.

Bolaget skriver dessutom av en goodwillpost med 1 mSEK årligen som uppkom via ett internt förvärv 2012. Denna post är väl dold då goodwill inte redovisas separat under immateriella tillgångar.

Sist men inte minst har ett konvertibellån precis förfallit och det kan ha funnits lite osäkerhet om hur bolaget tänkt finansiera detta. Konverteringsgraden blev dock överraskande hög trots att det var en ofördelaktig affär att konvertera och Tikspac tillförs 3,1 m kronor medans antalet aktier ökar med 890.000 till 8,51 m. Det återstår därefter ca 2,7 m konvertibler med ett nominellt värde om 1 kr som ska återbetalas 31 mars. Tikspac behöver således bara låna ca 3 miljoner för att återbetala dessa vilket inte skall vara något problem.

FINANSIELL HISTORIK OCH VÄRDERING

Historik

Tikspac historik matchar inte nuvarande redovisning. Fram till 2011 är det dotterbolaget Tikspac Norden AB:s siffror. 2012 – 2015 är koncernens. En förändring i redovisningsprincip som gjordes 2015 innebär dock att endast 2014 och 2015 matchar dagens redovisningsprinciper. Skillnaden är att bolaget inte längre får redovisa intäkter förrän stationerna är levererade. Differensen mellan de olika principerna redovisas separat i ett ordervärde för de stationer som ännu inte levererats. Ordervärdet uppgick till 3,25 m vilket är inkomster som kommer att falla in under året efter att stationerna har levererats. Eftersom kontrakten ligger på två år tillkommer lika mycket 2017. Tillväxtakten blev alltså lite dämpad av de nya redovisningsprinciperna. När ett CSR-projekt är färdigsålt och levererat faktureras sponsorerna för första året (av två). I bokföringen tas även fakturan för andra året upp som en försäljningsintäkt och i balansräkningen som en upplupen intäkt eftersom försäljningen redan är avtalad. Inkomster från RENT periodiseras däremot månadsvis.

Tilläggas ska också att bolaget hade en omsättning på hela 24 miljoner i dotterbolaget Tikspac Norden AB 2012. Det ska ha skett en del interna transaktioner där som inte gör siffrorna jämförbara med koncernens men jag är inte helt klar över vad mer som förklarar differensen. Det är även i dessa transaktioner som goodwillposten uppstår när Tikspac AB förvärvar ”Tiks-konceptet” av Tikspac Norden AB. Ursprungliga goodwillposten låg på 5 m och det återstår 1,5 år innan den försvunnit och riktiga intjäningsförmågan framträder. 2013 var ett svagt år där Tikspac tappade i försäljningen på grund av problem med att rekrytera säljare, bolaget hade också en annan vd under perioden och grundaren kom tillbaka och styrde upp skutan därefter.

TTM

Justerad resultaträkning för rullande tolv månader efter konverteringen och återbetalning av konvertibeln

Då andra kvartalet är betydligt starkare än det första landar justerade siffrorna för rullande 12 månader som redovisat ovan. Första halvåret 2016 innehöll förutom avskrivningen av goodwill även tillväxtkostnader i England på 600.000 samt kostnader för konferens, utveckling av hemsidor och grafisk profil på 800.000 kr. Jag räknar med att bolaget kommer att åka på konferenser och behöva uppdatera hemsidorna och den grafiska profilen även framåt, men till en kostnad av 200.000 i snitt per år i stället för en klump om 800.000 var fjärde år. Dessutom har konvertibeln konverterats och minskat räntekostnaderna. Jag räknar med att Tikspac behöver låna 3 m för att lösa återstående konvertibler och får betala 10 % i ränta för att vara konservativ . Justerat för detta landar NOPAT på 4,3 miljoner och resultatet på 4,1 miljoner. Capex har senaste åren landat på endast 100.000 så nästan hela summan kommer aktieägarna till godo. Till ett marknadsvärde (kurs 3,58) på 30,5 m landar justerat P/E således på 7,4 och EV/Nopat på 7,8. 

Det är inte troligt att Tikspac kommer att redovisa så här fina siffror så länge tillväxten fortgår utan detta är bolagets intjäningsförmåga idag utan tillväxt. Därtill skulle bolaget kunna säga upp en del personal och spara ytterligare någon miljon om de slutade växa, men det är inget jag inkluderat här. Det hela visar att Tikspac är billigt bara mot att underhålla marknadsandelen på den nordiska marknaden och tillväxten är inget man betalar för så länge den är lönsam. Bolaget ser ut att kunna avkasta över 30 % på både sysselsatt och eget kapital just nu vilket bådar gott för en lönsam tillväxt framåt. Balansräkningen kommer troligen att vara i gott skick då bolaget inte behöver låna mer än 3 miljoner för att återbetala konvertibellånet. Det är inte omöjligt att bolaget lånar mer för att snabba på tillväxten dock vilket kan förändra siffrorna ovan en aning.

RISKER

Tikspac har en stark ställning och lång historik i Norden där affärsmodellen verkar fungera. I Europa är man endast inne i England men planen är att gå in i fler länder. Bara för att modellen fungerar hemma och i grannländerna betyder det inte att Tikspac kommer vara lika framgångsrikt överallt utomlands. Misslyckade tillväxtförsök utomlands kan kosta mycket pengar och den misslyckade satsningen av franchise-konceptet visar att bolaget inte har resan utstakad. Problemet med hundlortar finns dock även utomlands och bötesbeloppen för att inte plocka upp efter sin hund är betydligt större än i norden i flera länder. Vissa länder har i dagsläget sådana problem med hundlortar att dessa DNA-testas för att finna den skyldige! Behovet finns således, det gäller bara för Tikspac att hitta rätt vägar. Man kan tänka sig att konceptet kan vara svårt att sälja in om man inte känner till det sedan innan om man föreställer sig hur den inledande konversationen med kunderna kan låta. Norden är ganska glesbefolkat och flera europeiska länder borde ha fördelen av att koncentrationen av antal hundar per capita är större än här hemma.

Bolaget har tidigare finansierat tillväxten till stor del genom utspädning. I takt med att omsättningen och lönsamheten ökar borde bolaget kunna finansiera tillväxten med eget kassaflöde så till vida att inte takten skruvas upp alltför radikalt. Det finns även möjligheter att låna ytterligare kapital då finanserna är ganska starka i dagsläget.

Nytillsatte vd:n Stefan är ett oprövat kort. Aktieägarvänlig kapitalallokering är den viktigaste biten och där vet vi inte ännu hur Stefan presterar. Men troligen är det tillväxt som gäller en lång tid framöver, vilket också verkar logiskt med tanke på att de är först ut och kan skaffa sig konkurrensfördelar. Det gäller att Stefan inte bara satsar på kraftig omsättningstillväxt utan också värdeskapande sådan per aktie.

Bolaget är främst en mindre säljverksamhet som kan vara beroende av några få framgångsrika ledare eller säljare vilka kan vara svåra att ersätta snabbt.

Bolaget är ett riktigt mikrobolag. Oförutsedda kostnader har en förmåga att uppstå mellan varven och små bolag drabbas extra hårt när en stor del av vinsten försvinner. Det är rimligt att ta höjd för detta i värderingen. Samtidigt är dock potentialen mycket större än i de flesta stora bolag.

Det gäller att folk använder Tikpacspåsar och skapar en bättre närmiljö runt stationerna. Annars kommer kommunerna att tröttna och sponsorkundernas förnyelsegrad att sjunka. Konceptet har utvecklats fint så här långt.

SAMMANFATTNING

Jag gillar Tikspacs affärsmodell som genom sin samhällsnytta har en väldigt låg politisk risk samtidigt som den är kapitalsnål. Att bolaget har ett lågt marknadsvärde och dålig likviditet i handeln gör det ännu intressantare. Hundlortar är äckligt och även om Tikspac faktiskt råder bot på detta investerar många hellre i Tesla eller något annat fräsigt- vilket håller konkurrensen nere. Tikspacs värdering gör att bolaget är prisvärt utan tillväxt enbart mot dagens andel av den nordiska marknaden. Med en fot inne i England, fortsatta tillväxtmöjligheter i Norden och Europa samt en ny marknad i form av RENT-segmentet tror jag dock att bolaget har goda chanser att fortsätta växa. Kassaflödena börjar bli betydliga och avkastningen på sysselsatt kapital är mycket god samtidigt som det finns starka konkurrensfördelar och ett ”first mover advantage”. Aktieägarna borde kunna få en fin värdeskapande resa härifrån om inte bolaget får storhetsvansinne. I tillväxten finns också en ansenlig del av risken, en misslyckad sådan kommer att kosta kapital och en överdriven sådan kan komma att späda ut antalet aktier onödigt mycket även om bolaget har goda möjligheter att låna numera. Ägarsituationen är god och ledningen har erfarenhet från bolaget men kapitalallokeringsförmågan är okänd. Sammantaget ser det ut som ett hyfsat bra läge att plocka in ett litet lovande bolag som troligen Peter Lynch hade gillat.

Vad är din syn på Tikspac?

 

 

 

Annonser

26 thoughts on “Analys av Tikspac – en blivande svensk exportsuccé?

  1. Aktieingenjören 16 mars, 2016 / 11:04

    Charmigt bolag (på sitt sätt). Mitt stora problem med Tikspac är att jag helt enkelt inte vet om de är stora nog att hålla en stabil lönsamhet men nu blev jag onekligen lite intresserad.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 11:51

      Lönsamheten nu utan tillväxt är ju superfin. Med den hyfsat höga förnyelsegraden tror jag det har goda möjligheter att fortsätta så även framåt.

  2. wwwclaes 16 mars, 2016 / 11:25

    Bra analys! Nyckeln till fortsatt framgång verkar ligga i utlandssatsningarna. Har du sett någon intäktstrend där? Om det går trögt eller om det går lika smidigt att sälja där som i Sverige? I nordiska länderna har det ju hållit på i ganska många år, men vid första anblicken har jag inte sett någon uppdelning av intäkterna mellan länder.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 12:04

      Tack Claes. Det enda jag hittat om intäktsfördelning är från 2014. http://www.aktietorget.se/pressdocs/tikspac/documents/memorandum.pdf
      ”Sverige: 61 procent
      Norge: 36 procent
      Danmark: 3 procent”
      Jag frågade ledningen efter uppdaterade siffror men de ville inte delge dessa nu. Men någon större förändring är det inte. Baserat på nyhetsflödet gissar jag att Sverige tappat lite av totalen. Norge och Danmark är något upp. Finland några och England någon procent av totalen i dagsläget. Norden tickar på men England har väl gått ganska trögt. Bolaget är hyfsat billigt utan någon tillväxt dock.

  3. wwwclaes 16 mars, 2016 / 12:27

    Tack, bra forskat! Jo, det är ju ett trevligt case såtillvida att det bär sig själv redan på nuvarande nivåer. Lönsamheten ser bra ut om man beaktar några av dina justeringar (främst goodwill) och kassaflödet borde ju bli likvärdigt.

    Om jag bortser från siffrorna, så tänker jag mig dock att företag gärna nappar på det här inledningsvis för att det är för miljön och reklam samtidigt. Men efter några år när man betalat dessa utgifter och man har en tillfällig dipp, så kanske man beslutar att strypa denna utgift (lite som vad siffrorna om förnyelsegrad verkar antyda). Man kanske resonerar att reklamens effekt avtar med åren.

    Så en större marknad skulle innebära en större långsiktig trygghet. Norge visar ju att det går, även om Danmark inte fungerat alls lika bra.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 12:35

      Ja, ledningen hävdar att företag ofta återkommer efter de har tagit något års paus dock, vilket isf betyder att de ser ett värde i att medverka. Men variansen är nog stor där iom att historiken inte är så jättelång. Får hoppas det blir lite fart i England och vidare till Storbritannien som jag misstänker är en jättemarknad i förhållande till Norden.

      • wwwclaes 16 mars, 2016 / 12:49

        Håller med, är det någonting man vill upptäcka först så är det goda tecken från försäljningen i England.

  4. Henrikinvest 16 mars, 2016 / 15:33

    Tack för en riktigt bra analys, jag håller med dig om det mesta av dina antaganden. Jag tror dock att du tänkt fel angående balansräkningen och konvertiblerna?

    ”Sist men inte minst har ett konvertibellån precis förfallit och det kan ha funnits lite osäkerhet om hur bolaget tänkt finansiera detta. Konverteringsgraden blev dock överraskande hela 66 % trots att det var en ofördelaktig affär att konvertera och Tikspac tillförs 3,1 m kronor medans antalet aktier ökar med 890.000 till 8,51 m. Det återstår därefter ca 2,7 m konvertibler som ska återbetalas 31 mars. Intäkterna från de konverterade konvertiblerna täcker således återbetalningarna och lämnar några kronor i kassan samt en ialf för tillfället, skuldfri, balansräkning.”

    Det är alltså inga nya pengar som kommer in via Konvertiblerna utan dessa pengar har konvertibelägarna redan betalat in till Tikspac tidigare, det som väl händer är att skuldsättningen minskar med 3,2miljoner i och med konverteringen till aktier. I senaste halvårsrapporten hade Tikspac kortfristiga skulder på 12,2milj och endast 173TSEK i kassan. Så skuldsättningen minskar med ca 3,2milj och sen har dom förhoppningsvis kraftigt positivt kassaflöde i Q3 på kanske 2-3milj men jag ser ändå att man har en rätt stor skuld kvar och en något ansträngd balansräkning? Alltså inte skuldfri som du skriver? Men kanske jag som missat något här.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 19:26

      Tack Henrik för rättelsen. Jag hade gjort rätt från början men råkade finta bort mig själv i går kväll och skrev om analysen. Tur nog finns gamla utkast sparade. Nu ska det åter vara rätt igen. Med skuldfri menade jag räntebärande skulder, men det stämmer ju inte längre, de behöver troligen låna minst ca 3 m för att återbetala konvertibeln, därtill finns en del skulder som inte är räntebärande.

  5. Henrikinvest 16 mars, 2016 / 15:36

    Stig-Arne tackar förövrigt för din analys och är inne och säljer som en tok ;). Han har väl krängt lite över 250k aktier nu tror jag. Konstigt agerande av honom, kan ju hålla ner kursen ett tag men jag ser det som bra tillfälle att öka då likviditen nu är god.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 19:30

      Är du säker på att det är Stig-Arne som säljer? Han är inte listad som insynsperson längre men vad jag förstått baseras spekulationerna på att någon från samma mäklare säljer mycket? Det kan väl stämma men vågar inte säga säkert att det är just han. Lär väl visa sig i nästa rapport om inte annat.

  6. Henrikinvest 16 mars, 2016 / 20:53

    Det är med största Sannolikhet Stig-Arne som sålt vie ENS (SEB). Vem skulle det annars kunna vara som sålt så mycket via ENS?

    ”Storägaren Stig-Arne Mårtensson har den 19-23 februari via bolag sålt 28.500 aktier och han äger därefter 1,55 miljoner aktier i TiksPac. Det framgår av Aktietorgets insynsrapportering.”
    http://aktietorget.se/QuoteSearch.aspx
    Jämför med aktietorgets rapportering. Han lyckades avregistrera sig dagen efter pressreleasen men ENS har sen fortsatt vräkt ut aktier. Även hans dotter Malin Mårtensson som tidigare var Investor relations på Tikspac är avregistred som inynsperson och verkar ha lämnat bolaget. Man undrar om det är någon sckism eller bråk som ligger bakom Stig-Arnes avgång och han säljer i vredesmod eller om det är av hälsoskäl som han avgått och nu vill casha in lite och njuta av livet på äldre dar. Det va lite skumt att han avgick så hastigt 2 dagar innan Q1 rapporten.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 21:23

      Har inte koll på hur många aktier som ägs via SEB men det låter väl troligt att någon eller båda av dessa hyvlar. Har ju en väsentlig andel kvar fortfarande dock oavsett så lite tidigt dra alltför stora växlar. Skälet till försäljningen (om så är fallet) vågar jag inte spekulera i men det är väl en orsak att vara lite vaksam om inte annat.

  7. Kenny 16 mars, 2016 / 21:14

    Tikspac har exploderat i Västerås och jag har skyltar både 100 meter hemifrån och 3-4 stycken på väg till jobbet. En sak som jag har noterat är att det ibland (två gånger…) har legat plastpåsar på marken som det står Tikspac på. Om det leder till ökad nedskräpning snarare än mindre hundskit på gräsmattorna är det inte bra.

    Angående CSR är det ett billigt sätt för företagen att få lite goodwill. Det är knappast något som leder till markant mycket högre försäljning för ett företag (om så vore fallet skulle priset vara alldeles för lågt) men de som är lite lagom stora och starka och redan har ett varumärke som man vill påminna befolkningen om gör gärna det och får goodwill. Jag har snarare varit bekymrad över att kommunerna ska tröttna efter några år om de inte ser effekter, men några sådana tendenser kan ännu inte skönjas.

    • Småbolag & Undantag 16 mars, 2016 / 21:44

      Ja, det är ett problem men ialf bättre än hundlortar på marken. Så länge kommunerna har en så hög förnyelsegrad som nu vore det konstigt om inte Tikspac tillförde ett bra värde.

  8. Vilhelm Luttemo 14 april, 2016 / 15:27

    Den största risken som jag hört är att påsarna är slut på stationen. Jag har sätt väldigt många stationer som är utan påsar. En hundägare måste mao ta med sig en egen påse, då de inte kan riskera att bli utan! Detta borde väl över tid underminera hela affärslogiken?

    • Småbolag & Undantag 14 april, 2016 / 15:58

      Ja, sådant är förstås inte alls bra. Det är väl kommunens jobb att fylla på dessa. Ytterliggare ett problem som Kenny var inne på är att det skräpas ner med påsar runt vissa stationer.
      Svårt säga hur stort problemet är dock. Så länge kommunerna har närmast 100 % förnyelsegrad och även sponsorkunderna ligger hyfsat högt räknar jag med att Tikspac skapar ett bra värde för miljöerna de verkar i. Om förnyelsegraderna börjar falla är det troligen ett bevis på att det inte sköts på ett bra sätt, då är det läge att dra öronen åt sig.
      En positiv sak med att det saknas påsar är väl att de verkar användas ialf :)

      • Kenny 14 april, 2016 / 16:02

        Jag spanar in Tikspac-stationen utanför mig och på väg till jobbet varje dag. Det händer att de är utan påsar 1-2 dagar ibland vilket inte är bra. Sedan kommer kommunen och fyller på.

        Nedskräpningen har jag inte sett mer av på ett tag.

  9. Småbolag & Undantag 14 april, 2016 / 16:11

    Bra att du ”lynchar” Kenny, jag har inga stationer runt mig att spana på :)
    Om åtgången är så stor kanske de kan pilla in lite fler påsar varje runda eller köra lite tätare påfyllnadsrundor. Det borde inte vara helt olösbart kan man tycka? Kanske tar ett tag att optimera varje område. Lite märkligt att man inte tar marginal dock, det kan väl inte äventyra hela lönsamheten?
    Kanske behövs det lite hundlortar på marken mellan varven för att hålla uppe CSR-värdet :)

    • Kenny 14 april, 2016 / 16:59

      De kommuner som fyller på påsar gör det väl i sina vanliga soptömmarrundor som de har 1-2 gånger i veckan och det tror jag inte man ändrar för att påsarna tar slut, utan intervallen är nog mer eller mindre huggna i sten och man gör som man alltid har gjort :-) Tätare intervall på somrarna är det säkert i och för sig. Jag tycker man börjar se kommunens arbetare ute lite här och där nu när våren börjar komma ;-)

  10. wwwclaes 14 april, 2016 / 16:59

    Kan nämna att jag såg liknande stationer när jag besökte Wien nyligen. Dock utan reklam, där verkar kommunen el. motsvarande stå för kostnaden på egen hand.

    • Småbolag & Undantag 14 april, 2016 / 17:22

      Härligt med fler ”lynchningar”. Jag har hört talas om att det finns liknande på andra platser. Gäller vara först ut misstänker jag, är väl inte så stor chans kommunerna byter koncept när stationerna väl är utplacerade.

  11. Björn Jakobsson 5 maj, 2016 / 14:32

    Intressant analys😊👍🏾

    Behåller mina tillsvidare, känns som om nuvarande värdering kan få fart så småningom.

  12. Småbolag & Undantag 7 december, 2016 / 06:08

    Det har rådigt lite tveksamheter hur Tikspac redovisar sina intäkter, såhär förklarar bolagets CFO.

    Orderstock: allt det vi anger som orderstock är signerade kontrakt med kunder i kommuner som ännu inte levererats och när det levererats kommer det med i resultaträkningen (med båda åren /dubbla summan)

    När faktura för år 1 skickas påverkas resultaträkningen med beloppet gånger 2år, likviditeten påverkas med beloppet gånger 1år

    När faktura för år 2 skickas påverkas resultaträkningen inte alls, däremot likviditeten (med beloppet för 1år).
    När kunden får fakturan för år 2, minskar upplupna fordringar med motsvarande för att hamna som kundfordran och därefter kassa.

    Jag trodde själv innan att bolaget bara tog upp intäkter för ett år innan i resultaträkningen, istället för hela kontraktsvärdet direkt, eftersom kunden bara faktureras ett år i taget. Men tydligen tas hela kontraktsvärdet på två år direkt upp i resultaträkningen, medan balansräkningen bara bokar det fakturerade beloppet.

    Vad gör det för skillnad? (fyll gärna på om ni har fler/andra uppfattningar)

    Bolagets intäkter blir betydligt mer fluktuerande. Eftersom det inte årligen bokas återkommande intäkter från befintliga kunder, utan först vartannat år, när de skriver ett nytt avtal. Förnyelsegraden är som bekant 70% vid första förnyelsen och 50 % vid andra.

    Balansräkningen underskattas i förhållande till de bokade intäkterna; Eftersom kundernas betalning årligen släpar efter med halva summan av intäkterna, landar inte den i kassan fören året efter när kunderna betalat faktura två.

    Värderingen? (om man skall vara petig)

    Hälften att bolagets vinst tillfaller inte aktieägarna fören ett år efter. Varav den delen teoretiskt kan diskonteras med avkastningskravet x tidsperioden.

    Eventuellt addera den del som landar i kassan vid fakturering 2 till befintlig kassa, eftersom intäkterna redan är tagna.

    Undrar om IFRS har några invändningar på Tikspacs redovisning?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s